top of page

Vem var makthavarna i Malmö?

20230917_053318.jpg

Vem var egentligen personerna med makt i Malmö? Vi får börja från början. Eller välja när vi vill börja rapportera om vad som finns för fakta. Varför inte börja före det Malmö bildats. Malmö var troligen bildat kring 1200.

Vilka maktcentra fanns i omgivande områden kring Malmö? Om vi hade kunnat hitta släktingar som aldrig lämnade området kring Malmö och reste maximalt någon mil i omkrets kring där Malmö skulle uppstå.

Malmö bestod av två små byar. Övre byn låg där Pildammarna ligger och den nedre låg nära strandlinjen och kanske nära Adelgatan och Östergatan.

Vikingatiden började inte när man hittade på att den började. Exakt år 793 med ett överfall på ett Kloster i Östra England (Lindisfarne / Holy Island). Man får hitta på vad man vill för namn på Epoker och när de började och slutade.

Man har bestämt att Vikingatiden slutade vid Englands vanligaste portkod 1066. Året då slaget vid Hastings stod.

Vad hade Malmö haft för "Högste chef"?. Om Malmö funnits dvs. Uppåkra fanns, så vem var chefen över Uppåkra?

Knut den Store skapade ett rike som idag består av många olika länder om man ser till var dessa nuvarande länder passar in i det rike som Knut hade byggt upp. Vi i Malmö hade talat samma dialekt som i hela Danmark, hela Skåne och långt upp i Småland och Halland och Blekinge. Även som i Norge. I områden i England med inflyttade Vikingar bör det ha kunnat göra sig förstådd.

Hade Malmö funnits hade vi varit blivande vanliga danskar. Hur är de? Vanliga danskar. DNA tester och Arkeologi kan lämna några svar. Men Uppåkra lär bara vara utgrävt till 2 %. 

Knut den Stora var "Högsta Hönset" kan man konstatera. I verkligheten fanns det klart fler maktled för att kunna hålla ihop ett stort rike. Delegera ansvar och för utförande är den enda chansen för att limma ihop det hela.

Förebilden Romarriket finns att studera. Det började med en liten grupp på kring 3 000 personer. Ganska fantastiskt hur det kunde växa fram ett så omfattande rike. Där Knut trampade runt hade tidigare Romare härskat.

Londonium hette London.

Screenshot_20230917-064528_Samsung Internet.jpg

Här på kartan kan den som vet ungefär var Malmö ligger idag, se var våra hypotetiska släktingar kan ha bott.

Lund grundades tidigare än Malmö och man påstår att det var en Biskop från Lund med makt som grundade

Malmö.

Så vi har hypotetisk Vikingablod i vår DNA.

Min farmors svägerska Siri Hjorthagen kan ha DNA från Normandie. Herr Flaad från 1 000 talet färdades

till England och blev kvar. Efter ett antal år blev det till släkten Stuart. Den som hade Robert II av Skottland under 1300 talet. 

20230917_065214.jpg

Här ser man en del resvägar som Vikingar har gjort. Nuvarande Danskar och Malmöbor (blivande förfäder till) de reste

mer mot nuvarande England, medan de nuvarande Svearna med tillhörande blivande Stockholmare, reste mer år

Öster. Roslagen uppkallad så att man tror Ryssland (Ruser) bör vara de som bidrog till namnet Ryssland.

Bostättningar och handelsstationer uppstod vid de idag Ryska floderna. Vikingar färdades även till det nuvarande

"Erdogan området" dvs Natolandet Egypten. Vikingar har lämnat spår i Istanbul. Faktiskt inristningar i Haga Sofia.

Vikingar fick tjänst som livvakter. Vilket kanske inte Erdogan hade valt idag dvs svenskar som livvakter eller danskar?

20230917_065211.jpg

Malmöbornas gamla släkt var "Helylle danskar". Orangemarkerat område (Östdanmark) landskapen Skåne Halland och Blekinge.

20230917_065207.jpg
20230917_065209.jpg

Vad fick då en Malmöbo kring åldern 7 - 15 år veta om detta? Nästan inget, eller så somnade jag på lektionen om detta. Minne är svagt. Tror att det kom inte upp. Inga böcker man läste hade mycket skrivet om detta, för det var ju dansk historia. Vinnarna (Freden i Roskilde 1658) skriver sin egen upplaga av historia och tutar ssedan in den i små barnöron i skolan.  Det har tutas mycket historia, men mer om Gustav Vasa än Fredrik den förste.

Så vad är det för Gubbar

med makten?

Man hade behövt gå i danska skolor. Även efter år 1658 för att ha en rimlig chans att kunna svaren.

I Malmö gick Djäknarna gatan Djäknegatan upp till skolan som låg vid Sankt Petri kyrka, Men det var under den danska tiden.

20230917_051932.jpg

Med vissa undantag så gäller det att hålla reda på dansk historia om man nu inte hjärntvättat bort det intresset helt under den svenska skolgången. Eller mer förtigit historia. Kan man läsa danska och förstår texter, så har Aarhus Universitet Danmarks bästa hemsida om just Danmarks historia. (1 200 artiklar 100 filmer m m) antal besök per år till sidan är ca 6 miljoner. Svenska Universitet har som mest 1 % om svensk historia att ladda hem om man jämför med

1 200 artiklar. Svenska Universitet har det som sin uppgift, att dela sin kunskap med svenska allmänheten.

Så gå in på ett svenskt universitets hemsida och titta efter en PDF fil med bildspel att ladda hem eller 1 200 st?

20230917_055008.jpg
20230917_055005.jpg

Man hade behövt döda en så där hundra svenskar i Stockholm för att lämna minne i svensk historia.

Stockholms Blodbad år 1520 lämnade mycket blod på Stortorget. Bödeln hade fullt upp och små rännilar bildades med svensk blod och som letade sig vidare längs med torget.

Tyrann blev det öknamn som han fick. Kristian II Kung av Sverige år 1520, men inte länge till för Herr Gustav ville något annat. Högt motiverad också eftersom hans far hade slaktats med de andra.

Kriget var enligt dansk historia ett upprorskrig och enligt svensk historia ett befrielsekrig. Men ett kring var det.

Hur berörde det Malmöborna då? År 1524 åkte Gustav Vasa till Malmö dvs han åkte utomlands, Till den då

danska staden Malmö. Han blev gäst hos Malmös mäktiga Jörgen Kock som ägde dåtidens värsta skrytbygge.

Kockska huset, ett trappgavelhus i rött tegel som ligger i hörnet av Stortorget i Malmö (inte samma torg som i Stockholm, bara samma namn). Malmös Stortorg, där hölls även en del huggande mot halsar som tradition. Även rättegångar hölls utomhus när Bytinget träffades för beslut om vem man borde hugga av huvudet på och en del annat också dvs inte kroppsdelar utan lokala andra saker. Hur hororna efterlevde sin klädsel med den s k 

"Skamdräkten".

Gustav  Vasa var helt enkelt en orutinerad förhandlare 1524 i Malmö. Inte fick han som han ville. Det fick hans dåliga humör att bli åt det sämre hållet och han drog kniv och ville märka en delegat. Han Gustav har fått en minnesplatta på torget. Bör vara unikt med en sådan för knivdåd i Malmö. Idag hade man kunnat bli bländad av alla plator som glänst på olika gator i Malmö. Gustav Vasa lovade sig själv att aldrig igen åka utomlands. Vilket han inte gjorde.

Kalmarunionen.png

Men innan Gustav Vasa slog ihjäl danskar till höger och vänster, så hade både Sverige och Danmark eb stark kvinna vid makten. Riket var det största vid den tiden i Europa (Kalmar Unionen). 

20230917_055011.jpg

Margareta ville klart inte ha för mycket hotbilder kring sig. Inga stora borgar som hot fick byggas. En utökad vapenlag som våra fickknivar vi inte får ta med på vår utfärd.

Screenshot_20230917-040354_Samsung Internet.jpg

Danmark fick en tid utan Kung. Landet var inte värt så mycket som vanligt, det var i pant för lån. Man orkade inte ens välja Kung.

Bild1 kalmar U.JPG

Kalmarunionen var en skandinavisk union mellan kungarikena Danmark, Norge och Sverige som bildades 1397 och varade till 6 juni 1523. Unionen innefattade därmed områden som Finland, Island, Grönland, Färöarna, Orkneyöarna och Shetlandsöarna, och omfattade det största politiska samlade området i Nordens historia. Efter att Sverige lämnade unionen förblev Danmark och Norge i union fram till 1814, med betydande ändringar i formerna för denna år 1536.

Unionen grundades vid ett möte i Kalmar 1397, där aristokratin från de tre länderna samlades för att kröna Erik av Pommern till kung över de tre länderna (med drottning Margareta som inledande samregent). Från mötet finns det så kallade unionsbrevet bevarat. Det finns olika uppfattningar bland historiker om hur brevet ska tolkas. Vissa menar att det inte utgjorde något juridiskt bindande fördrag. Oavsett detta så regerades de tre rikena av samma monark. Erik efterträddes av Kristofer av Bayern. Vid dennes plötsliga bortgång i januari 1448 saknades dock en given efterträdare och Danmark och Sverige valde varsin regent. Det dröjde till 1457 innan de tre rikena åter styrdes av samme kung, Kristian I. Detta blev dock kortvarigt och efterträdare som Hans och Kristian II styrde över Sverige endast under kortare perioder. I Sverige var unionen hela tiden ett politiskt alternativ ända fram till valet av Gustav Vasa till kung 1523.

Sverige och Norge var under kungarna Magnus Eriksson och Håkan Magnusson förenade under en krona. Kristofer II av Danmark hade pantsatt Skåne till Johan av Holstein 1329 men där utbröt uppror 1332 och i november samma år valde Johan att mot en lösen överlämna Skåne och Blekinge till den svenske kungen.

Magnus erkände Skåne som ett autonomt kronland medan skåningarna erkände folkungarna som kungaätt.

Magnus kallade sig därefter "Sveriges, Norges och Skånes konung". Den danske kungen Valdemar Atterdag erövrade dock Skåne, Blekinge och södra Halland 1360. Sommaren 1361 erövrade han Gotland.

Förlusten av Skåne gjorde att den svenska aristokratin vände sig emot Magnus Eriksson och 1361 fängslades han av sin egen son Håkan Magnusson. Håkan valdes till kung av Sverige på Mora stenar i februari 1362. 

Håkan och hans far försonades dock under våren 1362 och de kom överens om att samregera i Sverige och Norge. För att få hjälp att besegra den svenska aristokratin vände de sig till Valdemar Atterdag i Danmark.

Håkan Magnusson hade 1359 förlovat sig med Valdemars sexåriga dotter Margareta. Under påtryckningar från den svenska aristokratin hade Håkan slagit upp förlovningen och istället förlovat sig med en prinsessa från Holstein, Elisabet. När prinsessan i december 1362 reste till Sverige för att träffa sin blivande make blev hennes skepp vinddrivet till Bornholm och där sattes hon i fängelse. Magnus Eriksson och hans son skyndade sig till Köpenhamn och den 9 april 1363 gifte sig Håkan med Margareta. Den holsteinska prinsessan släpptes ur fängelset efteråt; hon levde resten av sitt liv i kloster.

Bild1.JPG
Bild2.JPG
Länsherrar fanns åren 1500 - 1600 och
här är de. Med makt i Malmö. Kungens
man, en sort VD för ett dotterbolag.
Länsherren skulle man inte reta upp.
Inte med den makten som han hade.
Bild3.JPG
Bild4.JPG
Bild5.JPG
Bild7.JPG
Bild6.JPG
20230917_052506.jpg
20230917_062050.jpg

Riksborgar

Screenshot_20230917-045509_Samsung Internet.jpg
20230917_055005.jpg
20230917_053318.jpg
Malmöhus fästning-page-001.jpg
20230917_052816.jpg
Screenshot_20230917-064733_Samsung Internet.jpg
800px-Dokument_pt_Kalmarunionen.jpeg
Kalmar_Union_flag_2013.jpg
Armoiries_medievales_d_Eric_de_Poméranie_1382-1459.svg.png

Kalmar Unionen år 1397 - 1523

Bild1.JPG
Bild2.JPG
Bild3.JPG
Bild4.JPG
Bild5.JPG
Bild6.JPG
Bild7.JPG
Bild8.JPG
Bild9.JPG
Bild10.JPG
Bild11.JPG
Bild12.JPG
Bild13.JPG
Bild14.JPG
Bild15.JPG
Bild16.JPG
Bild17.JPG
Bild18.JPG
Bild19.JPG
Bild20.JPG

År 1524 besökte Gustav Vasa Malmö
och han drog kniv på Stortorget

Bild1 bbgggg.JPG
Bild1.JPG
Skane 1200 1300 brudgåva  x1.jpg

Missnöjda Skånska bönder möter Kung Erik Plovpenning

Skane 1200 1300.jpg

År 1260 gavs hela Malmö bort som en brudgåva

Skane 1200 1300 brudgåva  dd3.jpg

Han var Länsherre och han dog på Malmöhus

Bild1.JPG
Bild2.JPG
Bild3.JPG
Bild5.JPG

Malmöborna hade en dansk regent i ca 450 år

standard_Knud_6_Valdemarsen.jpg
standard_compressed_Frederik_3.jpg
Bild1.JPG
Bild2.JPG
Bild3.JPG
Bild4.JPG

Svenska Generalguvernörer

Freden i Roskilde år 1658 resulterade bland annat i att Malmö blev svenskt. Man fick en Generalguvernör som

lokalt skulle verkställa kungens/drottningens påbud (svenska)

20230919_064613.jpg
Screenshot_20230919-062805_Samsung Internet.jpg

Gustaf Otto Stenbock, född 7 september 1614 i Torpa stenhus i Västergötland, död 24 september 1685 i Stockholm, var en svensk greve, militär och ämbetsman.

Generalguvernör över Skåne, Halland och Blekinge. Tidsperiod 1656–1685. Gustaf Otto Stenbock var son till grevinnan Beata Margareta Brahe och riksrådet Gustav Eriksson (Stenbock). Han utnämndes till riksråd 1652 och fältmarskalk 1656 samt var generalguvernör för Skånska generalguvernementet 1658–64.

Han utnämndes sedan av förmyndarregeringen till riksamiral 1664–1676 samt kansler för Lunds universitet 1666–1684.

En kommissorialrätt avsatte Stenbock som riksamiral år 1676, efter att han ansetts ha misslyckas i sitt uppdrag. Reduktionen och förmyndarräfsten drabbade honom hårt.

Malmös historiska Borgmästare

20230919_071705.jpg
Screenshot_20230919-070854_Samsung Internet.jpg

Jörgen Kock, född 1487 i Westfalen, död 1556, var en framgångsrik borgmästare och myntmästare i Malmö. Under Kocks driftiga ledning kom Malmö att uppleva en verklig storhetstid. Kock tillät lutherska predikanter att predika i Malmö och staden blev därigenom under slutet av 1520-talet en av de viktiga platserna för den lutherska reformationsrörelsen i Danmark. Han inlät sig i vittfamnande planer att i anslutning till Lübeck hävda borgerskapet intressen och få Malmö och Köpenhamn upphöjda till ett slags fria riksstäder.

20230919_071708.jpg

Borgmästare unders den
svenska tiden.

20230919_071705.jpg

Svenska tiden är från år 1658

Bild1.JPG
Bild3.JPG
Bild4.JPG
Bild5.JPG

Borgmästare Carl Magnus Nordlindh fick fängelse i fyra år och fick sitta av straffet på Varbergs fästning. Han dog sedan ganska bortglömd. Men vi som kör på hans väg i Malmö kanske känner till själva gata. Nordlindhs väg.

Även kvinnor kunde ha makt

Screenshot_20230920-065809_Samsung Internet.jpg

Helvig av Holstein, även (felaktigt) känd under namnet Hedvig, född någon gång mellan 1255 och 1260, död någon gång mellan 1324 och 1326, dotter till greve Gerhard I av Holstein (död 1290) och Elisabet av Mecklenburg (död 1280, dotter till furst Johan I av Mecklenburg). Hon hade även en farbror som var kung. Hon var drottning till Magnus Ladulås.

Helvig blev svensk drottning, när hon gifte sig med Magnus Ladulås i Kalmar den 11 november 1276. Magnus hade året innan gjort sig till kung, genom att avsätta sin bror Valdemar. Denna avsättning ledde 1278 till uppror mot Magnus och under detta blev Helvigs far Gerhard tillfångatagen i Skara. Hon sökte då sin tillflykt till det närliggande klostret.

Den 29 juli 1281 kröntes Helvig i Söderköping; detta var första gången en kunglig gemål kröntes i Sverige. Som morgongåva fick hon av Magnus gården Dåvö i Munktorps församling samt tre härader i Västmanland: Snevringe (i vilket Dåvö ligger), Fellingsbro samt Åkerbo. Vid samma ceremoni utsågs deras son Birger till tronföljare. Under festligheterna var staden upplyst av flera tusen facklor, vilket vårdslöst resulterade i en stor eldsvåda.

Screenshot_20230920-065741_Samsung Internet.jpg

Eufemia Eriksdotter, född 1317, död före 16 juni 1370, var en svensk prinsessa, genom giftermål hertiginna av Mecklenburg och Schwerin. Hon var dotter till hertig Erik Magnusson av Södermanland (död 1318) och prinsessan Ingeborg Håkansdotter (död 1361). Prinsessan Eufemia var syster till svenske kungen Magnus Eriksson, och detta släktförhållande kom senare att utgöra den legitima grund på vilken hennes son gjorde anspråk på svenska tronen.

Eufemia var uppkallad efter sin mormor. Eufemias mor Ingeborg och Knut Porse avsåg att erövra danska Skåne. Den 24 juli 1321 arrangerade Ingeborg ett äktenskap mellan Eufemia och hertig Albrekt den store av Mecklenburg (1318–1379). Vigseln sköts dock på framtiden, både på grund av Eufemias ålder och för att släktskapen mellan henne och Albreckt gjorde att en påvlig dispens var nödvändig.

I äktenskapskontraktet föreskrevs att Mecklenburg, Sachsen, Holstein, Rendsburg och Schleswig skulle assistera Sverige i erövringen av Skåne.

Hon utövade fortfarande inflytande på den svenska politiken: åren 1340–1341 utverkade hon att Magnus tilldelade Mecklenburgs hansestäder Rostock och Wismar förnyade privilegier i Norge.

Screenshot_20230920-065520_Samsung Internet.jpg

Ingeborg Magnusdotter av Sverige, född tidigast 1277, död 5 april eller 15 augusti 1319, begravd i Ringsted, var en svensk prinsessa och dansk drottning, dotter till kung Magnus Ladulås och drottning Helvig av Sverige och gift med kung Erik Menved av Danmark.

Ingeborg trolovades med Erik av Danmark år 1288. 19 år gammal förmäldes Ingeborg 1296 med den danske kungen Erik Menved i Helsingborg. På grund av makens tvist med kyrkan mottog de dock inte dispension av kyrkan för äktenskapet förrän 1297.

Strax före sin död inträdde Ingeborg 1318 som nunna i Sankta Clara kloster i Roskilde, enligt vissa uppgifter tvingad därtill av sin make sedan denne lastat henne för ett av barnens död, enligt andra källor i sorgen över sina bröder Erik och Valdemars död i Nyköpings gästabud. Enligt legenden ska hon kort före sin död ha förutsagt sin, makens och ärkebiskopens död.

Father and Son Playing
Work
032sBXikmqWp_XWtpO__please_credit[palette.fm].jpg
BS 004354_Caewx__please_credit[palette.fm].jpg

Malmö Historia i bilder

Välkommen till denna avdelningen. Här är det tänkt att man kan hitta både bilder, bildspel och små filmer från YouTube. Jag har gjort ett antal video som finns på min kanal på YouTube. 80 filmer har en berättande röst på svenska eller engelska. Vidare dyker det upp rena foto från Malmö och även bildspel. Inriktningen är ämnet historia.

Malmö var grundat redan under 1200 talet och staden har kvar en del spår efter den danska tiden. Den slutade med Roskildefreden år 1658. Danska prägeln med korsvirkeshus hittar man bland annat på Östergatan.

Några exempel på korsvirkeshus från Malmö

20210426_093507 (2).jpg
20210426_104254 (3).jpg
20210426_103823 (3).jpg
20210426_093601 (2).jpg
20210426_093857 (4).jpg

Diedenska huset ligger i Malmö vid Östergatan. Det är granne med Thottska huset. Egentligen borde huset ha kallats för "Niels Roeds gård" efter byggherren på 1620-talet. Niels Roed var ridefogde hos länsherre Sigvard Grubbe på Malmöhus. Bottenvåningens fönster är högt placerade. Nedanför dessa fanns förr utskjutande handelsbodar, en på varje sida om trappan. Denna trappa upp till bottenvåningen är numera försedd med rekonstruerade "bislag". Sådana verandaliknande utbyggen var mycket vanliga i Malmö ända fram till 1800-talet. Bislagen hade förr en viktig social funktion När massmedia i form av tidningar, television och radio ännu var okända var det ute på bislagen som skvallret och nyheterna fann villiga öron. Till Diedenska gården i de gamla Carolikvarteren hörde också det stora Diedenska sädesmagasinet som revs under 1970-talet.

 

Thottska huset är Malmös äldsta bevarade korsvirkeshus. Det ligger vid Östergatan nära Drottningtorget och är granne med Diedenska huset. Huset genomgick på 1970-talet en våldsam restaurering, vilket innebar att merparten av husets stomme utbyttes mot modernt byggnadsmaterial. Trots detta ger byggnaden en god bild av hur ett rikemanshus såg ut utmed 1500-talets huvudgata i Malmö (se Carolikvarteren). Portbjälken och dörrbjälken mot gatan är originaldetaljer och inskriptioner på dessa berättar att det var den rike Tage Ottesen Thott och hustrun Else Ulfstand som uppförde huset år 1558. På övervåningen finns väggmålningar från byggnadstiden, bland annat Nordens äldsta avbildade kalkon.

Jörgen Kocks hus

Kockska huset är det mest imponerande byggnadskomplexet från Malmös äldre historia. De ståtliga tegelmurarna symboliserar inte enbart 1500-talets Malmöhistoria utan också en stor portion dansk rikshistoria.

Bild2.JPG
Bild17.JPG
Bild3.JPG
Bild20.JPG
Bild21.JPG
Bild18.JPG

Jörgen Kock omtalas som myntmästare för hela Danmark år 1518. Han bodde vid denna tid på Myntergården i Malmö, föregångaren till det nuvarande Malmöhus. År 1522 inköpte han en fastighet mitt i Malmö av Sorø kloster. Denna fastighet låg strategiskt vid korsningen av den stora huvudgatan ”Den lange adelgatan” och stredet som ledde ner till hamnporten och Malmös viktiga skeppsbrygga. Åren 1522–1524 uppförde han sitt alltjämt till stora delar existerande palats. Så mäktig var Jörgen att han efter 1525 förlade Danmarks mynttillverkning till sin egen gård. Detta kunde han göra då stora delar av kvarteret söder om bostadsbyggnaderna ingick i hans tomt.

Av den forna gården återstår i dag tre byggnader. Själv bodde Jörgen och hans hustru Citze i den ståtliga hörnbyggnaden. Till denna hör den mindre salslängan mot Stortorget. Här fanns i bottenvåningen Jörgens banklokal och i ovanvåningen hans privata festsal. Längan utmed Västergatan var ursprungligen uppförd som ett radhus i två våningar, en hyreslänga med tre bostäder. Den östra lägenheten intill hörnhuset ingick i Jörgens privata bostad. Samtliga byggnader har kryssvälvda källare.

Hörnbyggnaden ståtar med en mängd utsmyckningsdetaljer, merparten i dag dock kopior tack vare luftföroreningar. Originalen finns bevarade på Malmö museum. I hörnet ses Jungfru Maria stående på månskäran, bärande Jesusbarnet. Sockeln är daterad 1525. Samma årtal finns över en av vindsluckorna. Över en annan lucka ses Jörgens och Citzes vapensköldar. Liknande sköldar finns hos de två lejon som står på gavelns sidotinnar.

Gården kom efter Jörgens död 1556 att ägas av olika adliga familjer. Fru Tale Ulfstand blev delägare 1595, Holger Jensen Ulfstand 1604, Karen Thott ca 1610, 1624 fru Sofie Ulfstand änka efter Claus Podebusk och senare fru Margrete Ahlefeldt av danska släkten Ahlefeldt. På 1650-talet ägdes gården av slottsskrivaren Rasmus Andersen. Denne deltog i den misslyckade Malmösammansvärjningen 1658 när man försökte återta Malmö till den danske kungen. Han leddes senare ut på Stortorget för att halshuggas, men efter det att några av hans medskyldiga förlorat huvudena benådades han på schavotten.

1770 inköpte handelsmannen Frans Suell gården och gjorde den till sin bostad. Suell skulle komma att bli en av Sveriges rikaste borgare. På sin stora tomt lät han uppföra en tobaksfabrik. Han uppförde i staden också en sockerfabrik och en klädesfabrik; han anlade ett tegelbruk i Lomma och började i stor skala kalkbränning i Limhamn. År 1774 började Suell också anlägga Malmö hamn och han var en av initiativtagare till inrättandet av en stor bank i Malmö.

Efter Suells död kom gården i svärsonen Lorens Kockums ägo och övergick 1825 till sonen Frans Henrik Kockum d.ä.. Denne kom att bli en stor industrimagnat i Malmö och grundade bland annat Kockums Mekaniska verkstad och varv. Denna historiska koppling till gården gjorde att Kockums på 1960-talet inköpte Jörgen Kocks gamla gård och också bekostade den omfattande renoveringen/ombyggnaden av gården.

Adelgatan
Bild1.JPG
Bild3.JPG
Bild6.JPG
Bild7.JPG
Bild9.JPG
Bild8.JPG
20210902_112155.jpg
20210902_112439 - kopia.jpg
Gamla Riksbankshuset
20210902_113056.jpg

Riksbanksbyggnaden i kvarteret Diskonten invigdes i september 1888. Arkitekt John Smedberg, en av Malmös mest produktiva arkitekter, gjorde ritningarna. Från 1400-talets förra hälft till 1760 låg Malmös rådhus på platsen. Det revs och ersattes med bostadshus och handelsgårdar. Gamla riksbankshuset är byggt i två våningar i en stramt klassicerande nyrenässansstil. Fasaderna är av rött tegel med dekorationer i stuck och puts. Mellan flyglarna tillkom bankvalv och trapphus i början av 1900-talet. Huset är stabilt med bastanta s.k. bremervalv och kraftiga innerväggar, vilket väl passar en riksbank. 1956 lämnade Riksbanken byggnaden och Malmö stadsarkiv flyttade in. Stadsarkivet flyttade ut 1991. Riksbankshuset blev förklarat som byggnadsminne 1995.

Sankt Gertrud
Bild1 xx.jpg
Bild15   xxx.jpg
Bild3 xx.jpg
Bild2 xxx.jpg
Bild22 xxx.jpg
Bild17  xxxx.jpg
Bild21  xxx.jpg
Bild10   xx.jpg
Bild7 xxx.jpg
Bild8  xxx.jpg
Familjen Bager
Bild1 (2).JPG
Bild2.JPG
Bild3.JPG
Bild4 (2).JPG
Bild5 (2).JPG
Bild6 (2).JPG
Bild7 (2).JPG
Bild8.JPG
Bild9.JPG
Bild10 (2).JPG
Bild11.JPG
Bild12 (2).JPG
Bild13.JPG
Bild14.JPG
Bild15.JPG
Bild16.JPG
Bild17.JPG
Bild18.JPG
Bild19.JPG
Bild20 (2).JPG
Bild22 (2).JPG
Bild23 (2).JPG
Bild24 (2).JPG
Bild25 (2).JPG
Bild26.JPG
Bild27.JPG
Bild28.JPG
Bild29.JPG
Bild30.JPG
Bild31.JPG
Bild32.JPG
Sjöbergska huset
Bild1.JPG
Bild2.JPG
Bild3.JPG
Bild4.JPG
Bild5.JPG
Bild6.JPG
Bild7.JPG
Drottningtorget
Bild1.JPG
Bild11.JPG
Bild12.JPG
Bild13.JPG
Bild1.JPG
Bild3.JPG
Bild4.JPG
Bild5.JPG
Bild9.JPG
Bild15.JPG
Bild21.JPG
Bild23.JPG

Gustav Adolfs torg (i folkmun ofta "Gustav") är ett stort torg beläget i centrala Malmö. Det ligger mellan Stortorget och Triangeln. Väster om torget ligger Gamla begravningsplatsen där många prominenta Malmöbor har sina gravar. Torget är uppkallat efter Gustav IV Adolf som mellan den 11 november 1806 och den 11 maj 1807 residerade i Malmö. Staden fungerade under den perioden som Sveriges huvudstad.

Bild15.JPG

När Malmö blev säte i generalguvernementet som utgjordes av Skåne, Halland och Blekinge efter freden i Roskilde 1658 behövde guvernören Gustaf Otto Stenbock någonstans att bo och verka. Han inrättade sig i det Lochska huset som låg på den nuvarande residenstomten.

Lochska huset kallades senare Kungshuset, och Gustaf Otto Stenbock tog även ett angränsande hus i anspråk. Husen låg vid Stortorget i Malmö. Båda husen var sannolikt byggda i slutet av 1500-talet och låg på den nuvarande residenstomten.

De båda husen sammanslogs redan 1728–30 till en byggnad i funktion av residens för länets högste tjänsteman, landshövdingen. Dagens fasad är ett resultat av en ombyggnad från 1849 med Fredrik Wilhelm Scholander som arkitekt. I dag är det endast den västra volutgaveln samt ett litet så kallat kerubhuvud på den östra gaveln som minner om 1500–1600-talen.

Från november 1806 till maj 1807 styrdes Sverige från Malmö. Kung Gustav IV Adolf bodde med sin drottning Fredrika och tre kungabarn i Residenset vid Stortorget. Med kungafamiljen följde hovstaten och delar av den diplomatiska kåren varför också angränsande byggnader togs i anspråk. I stort sett hela norra sidan av torget disponerades av de förnäma gästerna. I Malmö uppkallades Gustav Adolfs torg efter Gustav IV Adolf, samt Drottningtorget efter drottning Fredrika.

Kung Karl XV avled på länsresidenset den 18 september 1872.

Trekungamötet 1914 ägde mellan den 18-19 december rum på Länsresidenset.

Husarer vid Drottningtorget
DSC_0177 (2).JPG

Husarer och Regementet Kronprinsens husarer hade förr sina kaserner vid Drottningtorget. Kasernerna är rivna, men den byggnad som var ridhus står kvar. Den kom att få många helt olika verksamheter senare.

Exempel: Vagnsmuseum, saluhall, Restaurang, lokal för försäljning ab bilar, boule bar.

Husarer och regementet flyttades till Regementsgatan där man hade byggt nya kaserner. En stor tegelbyggnad med

rött tegel. Den revs tidigt 1960 tal för byggandet av bl a Malmös första höghus "Kronprinsen" och av byggherren

Hugo Åberg.

År 1927 avtackade man Kronprinsens regemente och de lämnade helt Malmö.

DSC_0186 (2).JPG
DSC_0181 (2).JPG
DSC_0178 (2).JPG
DSC_0188 (2).JPG
IMG_20201002_131346 (2).JPG
IMG_20201002_131236 (2).JPG
DSC_0193 (2).JPG
Bild3.JPG
Bild2.JPG
Bild4.JPG
DSC_0032 (2).JPG
Bild3.JPG
Bild5.JPG
Bild6.JPG
Bild7.JPG
Bild8.JPG
Bild9.JPG

Karl X - statyn

DSC_0069.JPG (2).jpg

Karl X Gustavs ryttarstaty i Malmö är en ryttarstaty av den svenske kungen Karl X Gustav, skapad av John Börjeson, som står på Stortorget, Malmö. Statyn invigdes den 28 juni 1896 i samband med Slöjd- och Industriutställningen i Malmö. Initiativet till statyn togs av historieprofessorn Martin Weibull och tidningsmannen Carl Herslow.

Potatisåkern

DSC_0019.JPG (2).jpg
DSC_0015.JPG (2).jpg

Potatisåkern, ett område som ursprungligen sparades för ytterligare ett, aldrig förverkligat, bostadsprojekt av Eric Sigfrid Persson. Området bebyggdes av MKB och HSB med påkostade flerbostadshus först på 1990-talet. De uppfördes efter en stadsplan av den amerikanske arkitekten Charles Moore som fick uppdraget efter att Malmös byggpolitiker sett och inspirerats av ett bostadsområde i Tegel i Berlin som denne utformat. Husen i Malmö ritades av Moore Ruble Yudell i samarbete med bland annat FFNS. Området är ett av de främsta exemplen på postmodernistisk arkitektur i Sverige. Ett av husen (till vänster i bilden) på Potatisåkern förstördes delvis i en kraftig eldsvåda i november 2007 (en av de värsta bränderna i Malmös moderna historia). Huset återuppbyggdes och ett år efter branden började de boende flytta tillbaka.

Namnet kom av att det var en bit åker där det odlades potatis på.

Charles Willard Moore, född 31 oktober 1925 i Benton Harbor, Michigan, USA, död 16 december 1993 i Austin, Texas, USA, var en amerikansk arkitekt och en av de mest inflytelserika företrädarna för postmodernismen.  Moore ritade 1978 Piazza d'Italia för den italiensk-amerikanska kolonin i New Orleans, ett ikoniskt verk inom postmodernistisk arkitektur. Denna torgbildning är färg- och formrik, delvis genom neon och har kolonner, en tempelfasad och en fontän vars vatten rinner ut över en abstraherad karta över Italien. En av triumfbågarna har två kartuscher med avgjutningar av Moores ansikte ur vars munnar det sprutar vatten. Att på detta sätt referera till historisk arkitektur och låna former och motiv hade under den modernistiska epoken (omkring 1930–1980) varit så gott som "förbjudet" inom arkitekturen.

Bild1.JPG
Bild83 (2).JPG
Bild36 (2).JPG
Bild5 (3).JPG
Bild43 (2).JPG
Bild32 (2).JPG
Anita Ekberg.jpg
Bild1.JPG

Kerstin Anita Marianne Ekberg, född 29 september 1931 i Malmö, död 11 januari 2015 i Rocca di Papa, Italien, var en svensk skådespelerska. Hon var bosatt i Genzano di Roma söder om Rom i Italien.

Anita Ekberg var dotter till Alva och Gustav Ekberg och växte upp på Östra Fäladsgatan 29 i Malmö. 1951 vann hon skönhetstävlingen Fröken Sverige. Hon kom samma år till USA för att delta i Miss Universum-tävlingen. Hon vann inte skönhetstävlingen, men fick arbeten som fotomodell och på nattklubbar innan hon gjorde filmdebut i Hollywood 1953. Howard Hughes ville att hon skulle byta namn för att Ekberg var för svårt att uttala. Men hon vägrade och menade att om hon blev känd skulle folk lära sig att uttala hennes namn, och om hon inte blev känd spelade det ingen roll.

Ekberg uppmärksammades första gången på film för sin roll i Krig och fred (1956). Ekberg fick dock sina största framgångar i Italien i filmer regisserade av Federico Fellini. Hon är mest känd för rollen som Sylvia i Fellinis Det ljuva livet mot Marcello Mastroianni 1960. Där badar hon i en berömd scen i Fontana di Trevi i Rom. 1987 gjorde hon en minnesvärd roll i Intervista. Hon medverkade aldrig i någon svensk film.

Sankt Petri kyrka

IMG_20170820_122614.JPG (2).jpg
Bild1 (2).JPG
Bild2 (2).JPG

Kyrkan fick sin nuvarande tornspira år 1890 då den ersatte den tornhuv som uppsatts på 1770-talet. S:t Petris orgel från slutet av 1400-talet finns numera på Malmö museum.

Sankt_Petri_kyrka,_Malmö,_interior_from_entrance.jpg
IMG_20180708_133155.JPG (2).jpg

Carl Magnus Nordlindh, född 1768 i Söderköping, död 1825, var en svensk borgmästare.

Nordlindh hade, utan några lärdomsprov, från köpman med kommerseråds titel 1805 blivit borgmästare i Malmö.

Han var även riksdagsman och direktör för Malmö diskont. I egenskap av borgmästare verkade han för ordnandet av fattigvården i staden, för restaureringen av Malmö rådhus och för byggandet av Malmö Teater. Han anlade Rönneholm i Malmö, byggde där det första corps-de-logiet 1796–98 och det nuvarande 1812. Efter Malmö diskonts fall 1817 fick han lämna sina befattningar, dömdes till fängelse och levde efter frigivningen obemärkt.

År 1962 uppkallades Nordlinds väg i Malmö efter honom.

Malmös Energihistoria

Bild2.JPG
Bild3.JPG
Bild4.JPG
Bild5.JPG
Bild6.JPG
Bild7.JPG
Bild9.JPG
Bild10.JPG
Bild11.JPG
Bild12.JPG
Bild13.JPG
Bild14.JPG
Bild15.JPG
Bild16.JPG
Bild17.JPG
Bild18.JPG
Bild19.JPG
Bild20.JPG
Bild21.JPG
Bild22.JPG
Bild23.JPG
Bild24.JPG
Bild29.JPG
Bild30.JPG
Bild31.JPG
Bild32.JPG
Bild33.JPG
Bild34.JPG
Bild35.JPG
Bild37.JPG
Bild38.JPG
Bild44.JPG
Bild41.JPG
Bild39.JPG
Bild47.JPG
Bild48.JPG
Bild49.JPG
Bild50.JPG
Bild51.JPG
Bild52.JPG
Bild53.JPG
Bild54.JPG
Bild55.JPG
Bild56.JPG
Bild58.JPG
service-pnp-ppmsc-06100-06180v.jpg

Kungsparken år 1900

service-pnp-ppmsc-06100-06182v.jpg

Kungsparken år 1900

service-pnp-ppmsc-06100-06181v.jpg

Kungsparken år 1900

Bild1.JPG
Bild3.JPG
Bild4.JPG
Bild5.JPG
Bild6.JPG
Bild7.JPG
Bild8.JPG
Bild9.JPG
Bild10.JPG
Bild17.JPG
Bild18.JPG
Bild11.JPG
Bild13.JPG
Bild14.JPG
Bild15.JPG
Bild16.JPG
Bild20.JPG
Bild22.JPG
Bild23.JPG

Fotot till höger har fått färg i efterhand

Screenshot_20230916-071826_Samsung Internet_oAYEr__please_credit[palette.fm].jpg
Bild24.JPG
Bild25.JPG
Bild26.JPG

Limhamns Saltsjöbad 1920 talet

Bild9 xxx.jpg

Här har barnen ställt upp på Limhamns torg. Pojken som står fjärde från höger är min släkting Hilborn. Han är min fars kusin.

Hilborns farfar och farmor Sven Peter och Anna bor 50 meter från platsen han står på. Ett halvhus med adress Tegnérgatan 44.

Hilborns och min släkt är från 1700 talet en rad med husarer. Holger Modig dog trots namnet 1790 i fångenskap i Ryssland och där han

slogs i Gustav III:es Ryska krig åren 1788 - 90. Anna Valfrid min farfars mor hon blev så klart inte husar som sin far Lars Valfrid Holgersson.

Anna Walfrids hus.JPG (2).jpg

I bild halvus från Limhamn med adress

Tegnérgatan 44 för det vita huset.

Det var från början två hus och har i

modern tid slagits samman till ett hus.

Släkten ägde de två husen och vid

sämre tider flyttade man in i det ena

och hyrde ut det andra.

Anna Valfrid Nilsson födde min farfar

Gehard Nilsson år 1895.

Anna hade flyttat från Tygelsjö från

sin far Lars Holgersson (f. 1843).

Han var husar och hade ett soldat-

torp i V. Klagstorp.

Anna blev Prångare (Sillagumma) i

Limhamn. Gift med Sven Peter som

var född 1868 (okänd far).

Sven Peter drunknade september 1917.

Limhamns Snipa. Farfar Gerhard hade en sådan.

Amartörfiskade och hade Hodda i Södra Fiskehamnen. Hans far deltidsfiskade.

DSC_0022.JPG (2).jpg
DSC_1030.JPG (2).jpg

Båten är på väg att sjösättas efter service (Limhamns hamn). Hemmahamn är Skanör

DSC_1044.JPG (2).jpg
IMG_20160724_105814.JPG (3).jpg
IMG_20160828_153937.JPG (2).jpg
DSC_1284.JPG (2).jpg

Dragörkajen bostäder och i

hamnen båtar. Tidigare

Cementfabriken skymtar i

bakgrunden.

När bron stod klar år 2000 då

behövdes inte några färjor och

nu står där bostäder på kajen

där bilar köade för att köra

ombord på en färja.

IMG_20160724_103439.JPG (3).jpg
Strangatan 50.JPG (2).jpg

Limhamns första höghus blev

klar tidigt 1960 tal.

Ligger på Strandgatan och har

bostäder kontor och hotell.

Bild33.JPG
Bild44.JPG
364746895_1666069740527283_4882347208501428933_n_FyYSN__please_credit[palette.fm].jpg

Tidigt 1900 tal och barn från Rörsjöstaden. Färlagt foto i efterhand.

DSC_0042.JPG (2).jpg
IMG_20170704_223721.JPG (3).jpg

Rörsjöstaden är ett bostadsområde med bostäder med nyromantisk arkitektur. Byggda kring 1900. Först byggdes Sankt Pauli Kyrka.

Kyrkan är en Rundkyrka ritad av Arkitekt Langlet (ritade även Caroli kyrka som nu är avkristnad). Sankt Pauli kyrka är byggt i gult tegel från Lomma tegelbruk. Adress Sankt Pauli kyrkogata.

Malmö Sweden Castlepark (3).jpg
IMG_20180501_115515.JPG (3).jpg

Slottsmöllan ersatte en tidigare mölla som förtördes helt i en brand på 1860 talet. Bostaden för möllaren finns kvar. Men bostaden är klassad som giftig att vistas i.
Mölleplatsen är en omtyckt plats för evenemang och musikkonserter.

DSC_0117.JPG (3).jpg
DSC_1431 (2).JPG
IMG_20180823_154331.JPG
IMG_20180823_160325.JPG (2).jpg
DSC_0860.JPG (2).jpg

Fiskhandel vid Bannérskajen. Ett garveri skymtar, det är klassat som giftigt att vistas i.

Father and Son Playing
Work
032sBXikmqWp_XWtpO__please_credit[palette.fm].jpg
BS 004354_Caewx__please_credit[palette.fm].jpg

Malmö Historia i bilder

Välkommen till denna avdelningen. Här är det tänkt att man kan hitta både bilder, bildspel och små filmer från YouTube. Jag har gjort ett antal video som finns på min kanal på YouTube. 80 filmer har en berättande röst på svenska eller engelska. Vidare dyker det upp rena foto från Malmö och även bildspel. Inriktningen är ämnet historia.

Malmö var grundat redan under 1200 talet och staden har kvar en del spår efter den danska tiden. Den slutade med Roskildefreden år 1658. Danska prägeln med korsvirkeshus hittar man bland annat på Östergatan.

Några exempel på korsvirkeshus från Malmö

20210426_093507 (2).jpg
20210426_104254 (3).jpg
20210426_103823 (3).jpg
20210426_093601 (2).jpg
20210426_093857 (4).jpg

Diedenska huset ligger i Malmö vid Östergatan. Det är granne med Thottska huset. Egentligen borde huset ha kallats för "Niels Roeds gård" efter byggherren på 1620-talet. Niels Roed var ridefogde hos länsherre Sigvard Grubbe på Malmöhus. Bottenvåningens fönster är högt placerade. Nedanför dessa fanns förr utskjutande handelsbodar, en på varje sida om trappan. Denna trappa upp till bottenvåningen är numera försedd med rekonstruerade "bislag". Sådana verandaliknande utbyggen var mycket vanliga i Malmö ända fram till 1800-talet. Bislagen hade förr en viktig social funktion När massmedia i form av tidningar, television och radio ännu var okända var det ute på bislagen som skvallret och nyheterna fann villiga öron. Till Diedenska gården i de gamla Carolikvarteren hörde också det stora Diedenska sädesmagasinet som revs under 1970-talet.

 

Thottska huset är Malmös äldsta bevarade korsvirkeshus. Det ligger vid Östergatan nära Drottningtorget och är granne med Diedenska huset. Huset genomgick på 1970-talet en våldsam restaurering, vilket innebar att merparten av husets stomme utbyttes mot modernt byggnadsmaterial. Trots detta ger byggnaden en god bild av hur ett rikemanshus såg ut utmed 1500-talets huvudgata i Malmö (se Carolikvarteren). Portbjälken och dörrbjälken mot gatan är originaldetaljer och inskriptioner på dessa berättar att det var den rike Tage Ottesen Thott och hustrun Else Ulfstand som uppförde huset år 1558. På övervåningen finns väggmålningar från byggnadstiden, bland annat Nordens äldsta avbildade kalkon.

Jörgen Kocks hus

Kockska huset är det mest imponerande byggnadskomplexet från Malmös äldre historia. De ståtliga tegelmurarna symboliserar inte enbart 1500-talets Malmöhistoria utan också en stor portion dansk rikshistoria.

Bild2.JPG
Bild17.JPG
Bild3.JPG
Bild20.JPG
Bild21.JPG
Bild18.JPG

Jörgen Kock omtalas som myntmästare för hela Danmark år 1518. Han bodde vid denna tid på Myntergården i Malmö, föregångaren till det nuvarande Malmöhus. År 1522 inköpte han en fastighet mitt i Malmö av Sorø kloster. Denna fastighet låg strategiskt vid korsningen av den stora huvudgatan ”Den lange adelgatan” och stredet som ledde ner till hamnporten och Malmös viktiga skeppsbrygga. Åren 1522–1524 uppförde han sitt alltjämt till stora delar existerande palats. Så mäktig var Jörgen att han efter 1525 förlade Danmarks mynttillverkning till sin egen gård. Detta kunde han göra då stora delar av kvarteret söder om bostadsbyggnaderna ingick i hans tomt.

Av den forna gården återstår i dag tre byggnader. Själv bodde Jörgen och hans hustru Citze i den ståtliga hörnbyggnaden. Till denna hör den mindre salslängan mot Stortorget. Här fanns i bottenvåningen Jörgens banklokal och i ovanvåningen hans privata festsal. Längan utmed Västergatan var ursprungligen uppförd som ett radhus i två våningar, en hyreslänga med tre bostäder. Den östra lägenheten intill hörnhuset ingick i Jörgens privata bostad. Samtliga byggnader har kryssvälvda källare.

Hörnbyggnaden ståtar med en mängd utsmyckningsdetaljer, merparten i dag dock kopior tack vare luftföroreningar. Originalen finns bevarade på Malmö museum. I hörnet ses Jungfru Maria stående på månskäran, bärande Jesusbarnet. Sockeln är daterad 1525. Samma årtal finns över en av vindsluckorna. Över en annan lucka ses Jörgens och Citzes vapensköldar. Liknande sköldar finns hos de två lejon som står på gavelns sidotinnar.

Gården kom efter Jörgens död 1556 att ägas av olika adliga familjer. Fru Tale Ulfstand blev delägare 1595, Holger Jensen Ulfstand 1604, Karen Thott ca 1610, 1624 fru Sofie Ulfstand änka efter Claus Podebusk och senare fru Margrete Ahlefeldt av danska släkten Ahlefeldt. På 1650-talet ägdes gården av slottsskrivaren Rasmus Andersen. Denne deltog i den misslyckade Malmösammansvärjningen 1658 när man försökte återta Malmö till den danske kungen. Han leddes senare ut på Stortorget för att halshuggas, men efter det att några av hans medskyldiga förlorat huvudena benådades han på schavotten.

1770 inköpte handelsmannen Frans Suell gården och gjorde den till sin bostad. Suell skulle komma att bli en av Sveriges rikaste borgare. På sin stora tomt lät han uppföra en tobaksfabrik. Han uppförde i staden också en sockerfabrik och en klädesfabrik; han anlade ett tegelbruk i Lomma och började i stor skala kalkbränning i Limhamn. År 1774 började Suell också anlägga Malmö hamn och han var en av initiativtagare till inrättandet av en stor bank i Malmö.

Efter Suells död kom gården i svärsonen Lorens Kockums ägo och övergick 1825 till sonen Frans Henrik Kockum d.ä.. Denne kom att bli en stor industrimagnat i Malmö och grundade bland annat Kockums Mekaniska verkstad och varv. Denna historiska koppling till gården gjorde att Kockums på 1960-talet inköpte Jörgen Kocks gamla gård och också bekostade den omfattande renoveringen/ombyggnaden av gården.

Adelgatan
Bild1.JPG
Bild3.JPG
Bild6.JPG
Bild7.JPG
Bild9.JPG
Bild8.JPG
20210902_112155.jpg
20210902_112439 - kopia.jpg
Gamla Riksbankshuset
20210902_113056.jpg

Riksbanksbyggnaden i kvarteret Diskonten invigdes i september 1888. Arkitekt John Smedberg, en av Malmös mest produktiva arkitekter, gjorde ritningarna. Från 1400-talets förra hälft till 1760 låg Malmös rådhus på platsen. Det revs och ersattes med bostadshus och handelsgårdar. Gamla riksbankshuset är byggt i två våningar i en stramt klassicerande nyrenässansstil. Fasaderna är av rött tegel med dekorationer i stuck och puts. Mellan flyglarna tillkom bankvalv och trapphus i början av 1900-talet. Huset är stabilt med bastanta s.k. bremervalv och kraftiga innerväggar, vilket väl passar en riksbank. 1956 lämnade Riksbanken byggnaden och Malmö stadsarkiv flyttade in. Stadsarkivet flyttade ut 1991. Riksbankshuset blev förklarat som byggnadsminne 1995.

Sankt Gertrud
Bild1 xx.jpg
Bild15   xxx.jpg
Bild3 xx.jpg
Bild2 xxx.jpg
Bild22 xxx.jpg
Bild17  xxxx.jpg
Bild21  xxx.jpg
Bild10   xx.jpg
Bild7 xxx.jpg
Bild8  xxx.jpg
Familjen Bager
Bild1 (2).JPG
Bild2.JPG
Bild3.JPG
Bild4 (2).JPG
Bild5 (2).JPG
Bild6 (2).JPG
Bild7 (2).JPG
Bild8.JPG
Bild9.JPG
Bild10 (2).JPG
Bild11.JPG
Bild12 (2).JPG
Bild13.JPG
Bild14.JPG
Bild15.JPG
Bild16.JPG
Bild17.JPG
Bild18.JPG
Bild19.JPG
Bild20 (2).JPG
Bild22 (2).JPG
Bild23 (2).JPG
Bild24 (2).JPG
Bild25 (2).JPG
Bild26.JPG
Bild27.JPG
Bild28.JPG
Bild29.JPG
Bild30.JPG
Bild31.JPG
Bild32.JPG
Sjöbergska huset
Bild1.JPG
Bild2.JPG
Bild3.JPG
Bild4.JPG
Bild5.JPG
Bild6.JPG
Bild7.JPG
Drottningtorget
Bild1.JPG
Bild11.JPG
Bild12.JPG
Bild13.JPG
Bild1.JPG
Bild3.JPG
Bild4.JPG
Bild5.JPG
Bild9.JPG
Bild15.JPG
Bild21.JPG
Bild23.JPG

Gustav Adolfs torg (i folkmun ofta "Gustav") är ett stort torg beläget i centrala Malmö. Det ligger mellan Stortorget och Triangeln. Väster om torget ligger Gamla begravningsplatsen där många prominenta Malmöbor har sina gravar. Torget är uppkallat efter Gustav IV Adolf som mellan den 11 november 1806 och den 11 maj 1807 residerade i Malmö. Staden fungerade under den perioden som Sveriges huvudstad.

Bild15.JPG

När Malmö blev säte i generalguvernementet som utgjordes av Skåne, Halland och Blekinge efter freden i Roskilde 1658 behövde guvernören Gustaf Otto Stenbock någonstans att bo och verka. Han inrättade sig i det Lochska huset som låg på den nuvarande residenstomten.

Lochska huset kallades senare Kungshuset, och Gustaf Otto Stenbock tog även ett angränsande hus i anspråk. Husen låg vid Stortorget i Malmö. Båda husen var sannolikt byggda i slutet av 1500-talet och låg på den nuvarande residenstomten.

De båda husen sammanslogs redan 1728–30 till en byggnad i funktion av residens för länets högste tjänsteman, landshövdingen. Dagens fasad är ett resultat av en ombyggnad från 1849 med Fredrik Wilhelm Scholander som arkitekt. I dag är det endast den västra volutgaveln samt ett litet så kallat kerubhuvud på den östra gaveln som minner om 1500–1600-talen.

Från november 1806 till maj 1807 styrdes Sverige från Malmö. Kung Gustav IV Adolf bodde med sin drottning Fredrika och tre kungabarn i Residenset vid Stortorget. Med kungafamiljen följde hovstaten och delar av den diplomatiska kåren varför också angränsande byggnader togs i anspråk. I stort sett hela norra sidan av torget disponerades av de förnäma gästerna. I Malmö uppkallades Gustav Adolfs torg efter Gustav IV Adolf, samt Drottningtorget efter drottning Fredrika.

Kung Karl XV avled på länsresidenset den 18 september 1872.

Trekungamötet 1914 ägde mellan den 18-19 december rum på Länsresidenset.

Husarer vid Drottningtorget
DSC_0177 (2).JPG

Husarer och Regementet Kronprinsens husarer hade förr sina kaserner vid Drottningtorget. Kasernerna är rivna, men den byggnad som var ridhus står kvar. Den kom att få många helt olika verksamheter senare.

Exempel: Vagnsmuseum, saluhall, Restaurang, lokal för försäljning ab bilar, boule bar.

Husarer och regementet flyttades till Regementsgatan där man hade byggt nya kaserner. En stor tegelbyggnad med

rött tegel. Den revs tidigt 1960 tal för byggandet av bl a Malmös första höghus "Kronprinsen" och av byggherren

Hugo Åberg.

År 1927 avtackade man Kronprinsens regemente och de lämnade helt Malmö.

DSC_0186 (2).JPG
DSC_0181 (2).JPG
DSC_0178 (2).JPG
DSC_0188 (2).JPG
IMG_20201002_131346 (2).JPG
IMG_20201002_131236 (2).JPG
DSC_0193 (2).JPG
Bild3.JPG
Bild2.JPG
Bild4.JPG
DSC_0032 (2).JPG
Bild3.JPG
Bild5.JPG
Bild6.JPG
Bild7.JPG
Bild8.JPG
Bild9.JPG

Karl X - statyn

DSC_0069.JPG (2).jpg

Karl X Gustavs ryttarstaty i Malmö är en ryttarstaty av den svenske kungen Karl X Gustav, skapad av John Börjeson, som står på Stortorget, Malmö. Statyn invigdes den 28 juni 1896 i samband med Slöjd- och Industriutställningen i Malmö. Initiativet till statyn togs av historieprofessorn Martin Weibull och tidningsmannen Carl Herslow.

Potatisåkern

DSC_0019.JPG (2).jpg
DSC_0015.JPG (2).jpg

Potatisåkern, ett område som ursprungligen sparades för ytterligare ett, aldrig förverkligat, bostadsprojekt av Eric Sigfrid Persson. Området bebyggdes av MKB och HSB med påkostade flerbostadshus först på 1990-talet. De uppfördes efter en stadsplan av den amerikanske arkitekten Charles Moore som fick uppdraget efter att Malmös byggpolitiker sett och inspirerats av ett bostadsområde i Tegel i Berlin som denne utformat. Husen i Malmö ritades av Moore Ruble Yudell i samarbete med bland annat FFNS. Området är ett av de främsta exemplen på postmodernistisk arkitektur i Sverige. Ett av husen (till vänster i bilden) på Potatisåkern förstördes delvis i en kraftig eldsvåda i november 2007 (en av de värsta bränderna i Malmös moderna historia). Huset återuppbyggdes och ett år efter branden började de boende flytta tillbaka.

Namnet kom av att det var en bit åker där det odlades potatis på.

Charles Willard Moore, född 31 oktober 1925 i Benton Harbor, Michigan, USA, död 16 december 1993 i Austin, Texas, USA, var en amerikansk arkitekt och en av de mest inflytelserika företrädarna för postmodernismen.  Moore ritade 1978 Piazza d'Italia för den italiensk-amerikanska kolonin i New Orleans, ett ikoniskt verk inom postmodernistisk arkitektur. Denna torgbildning är färg- och formrik, delvis genom neon och har kolonner, en tempelfasad och en fontän vars vatten rinner ut över en abstraherad karta över Italien. En av triumfbågarna har två kartuscher med avgjutningar av Moores ansikte ur vars munnar det sprutar vatten. Att på detta sätt referera till historisk arkitektur och låna former och motiv hade under den modernistiska epoken (omkring 1930–1980) varit så gott som "förbjudet" inom arkitekturen.

Bild1.JPG
Bild83 (2).JPG
Bild36 (2).JPG
Bild5 (3).JPG
Bild43 (2).JPG
Bild32 (2).JPG
Anita Ekberg.jpg
Bild1.JPG

Kerstin Anita Marianne Ekberg, född 29 september 1931 i Malmö, död 11 januari 2015 i Rocca di Papa, Italien, var en svensk skådespelerska. Hon var bosatt i Genzano di Roma söder om Rom i Italien.

Anita Ekberg var dotter till Alva och Gustav Ekberg och växte upp på Östra Fäladsgatan 29 i Malmö. 1951 vann hon skönhetstävlingen Fröken Sverige. Hon kom samma år till USA för att delta i Miss Universum-tävlingen. Hon vann inte skönhetstävlingen, men fick arbeten som fotomodell och på nattklubbar innan hon gjorde filmdebut i Hollywood 1953. Howard Hughes ville att hon skulle byta namn för att Ekberg var för svårt att uttala. Men hon vägrade och menade att om hon blev känd skulle folk lära sig att uttala hennes namn, och om hon inte blev känd spelade det ingen roll.

Ekberg uppmärksammades första gången på film för sin roll i Krig och fred (1956). Ekberg fick dock sina största framgångar i Italien i filmer regisserade av Federico Fellini. Hon är mest känd för rollen som Sylvia i Fellinis Det ljuva livet mot Marcello Mastroianni 1960. Där badar hon i en berömd scen i Fontana di Trevi i Rom. 1987 gjorde hon en minnesvärd roll i Intervista. Hon medverkade aldrig i någon svensk film.

Sankt Petri kyrka

IMG_20170820_122614.JPG (2).jpg
Bild1 (2).JPG
Bild2 (2).JPG

Kyrkan fick sin nuvarande tornspira år 1890 då den ersatte den tornhuv som uppsatts på 1770-talet. S:t Petris orgel från slutet av 1400-talet finns numera på Malmö museum.

Sankt_Petri_kyrka,_Malmö,_interior_from_entrance.jpg
IMG_20180708_133155.JPG (2).jpg

Carl Magnus Nordlindh, född 1768 i Söderköping, död 1825, var en svensk borgmästare.

Nordlindh hade, utan några lärdomsprov, från köpman med kommerseråds titel 1805 blivit borgmästare i Malmö.

Han var även riksdagsman och direktör för Malmö diskont. I egenskap av borgmästare verkade han för ordnandet av fattigvården i staden, för restaureringen av Malmö rådhus och för byggandet av Malmö Teater. Han anlade Rönneholm i Malmö, byggde där det första corps-de-logiet 1796–98 och det nuvarande 1812. Efter Malmö diskonts fall 1817 fick han lämna sina befattningar, dömdes till fängelse och levde efter frigivningen obemärkt.

År 1962 uppkallades Nordlinds väg i Malmö efter honom.

Malmös Energihistoria

Bild2.JPG
Bild3.JPG
Bild4.JPG
Bild5.JPG
Bild6.JPG
Bild7.JPG
Bild9.JPG
Bild10.JPG
Bild11.JPG
Bild12.JPG
Bild13.JPG
Bild14.JPG
Bild15.JPG
Bild16.JPG
Bild17.JPG
Bild18.JPG
Bild19.JPG
Bild20.JPG
Bild21.JPG
Bild22.JPG
Bild23.JPG
Bild24.JPG
Bild29.JPG
Bild30.JPG
Bild31.JPG
Bild32.JPG
Bild33.JPG
Bild34.JPG
Bild35.JPG
Bild37.JPG
Bild38.JPG
Bild44.JPG
Bild41.JPG
Bild39.JPG
Bild47.JPG
Bild48.JPG
Bild49.JPG
Bild50.JPG
Bild51.JPG
Bild52.JPG
Bild53.JPG
Bild54.JPG
Bild55.JPG
Bild56.JPG
Bild58.JPG
service-pnp-ppmsc-06100-06180v.jpg

Kungsparken år 1900

service-pnp-ppmsc-06100-06182v.jpg

Kungsparken år 1900

service-pnp-ppmsc-06100-06181v.jpg

Kungsparken år 1900

Bild1.JPG
Bild3.JPG
Bild4.JPG
Bild5.JPG
Bild6.JPG
Bild7.JPG
Bild8.JPG
Bild9.JPG
Bild10.JPG
Bild17.JPG
Bild18.JPG
Bild11.JPG
Bild13.JPG
Bild14.JPG
Bild15.JPG
Bild16.JPG
Bild20.JPG
Bild22.JPG
Bild23.JPG

Fotot till höger har fått färg i efterhand

Screenshot_20230916-071826_Samsung Internet_oAYEr__please_credit[palette.fm].jpg
Bild24.JPG
Bild25.JPG
Bild26.JPG

Limhamns Saltsjöbad 1920 talet

Bild9 xxx.jpg

Här har barnen ställt upp på Limhamns torg. Pojken som står fjärde från höger är min släkting Hilborn. Han är min fars kusin.

Hilborns farfar och farmor Sven Peter och Anna bor 50 meter från platsen han står på. Ett halvhus med adress Tegnérgatan 44.

Hilborns och min släkt är från 1700 talet en rad med husarer. Holger Modig dog trots namnet 1790 i fångenskap i Ryssland och där han

slogs i Gustav III:es Ryska krig åren 1788 - 90. Anna Valfrid min farfars mor hon blev så klart inte husar som sin far Lars Valfrid Holgersson.

Anna Walfrids hus.JPG (2).jpg

I bild halvus från Limhamn med adress

Tegnérgatan 44 för det vita huset.

Det var från början två hus och har i

modern tid slagits samman till ett hus.

Släkten ägde de två husen och vid

sämre tider flyttade man in i det ena

och hyrde ut det andra.

Anna Valfrid Nilsson födde min farfar

Gehard Nilsson år 1895.

Anna hade flyttat från Tygelsjö från

sin far Lars Holgersson (f. 1843).

Han var husar och hade ett soldat-

torp i V. Klagstorp.

Anna blev Prångare (Sillagumma) i

Limhamn. Gift med Sven Peter som

var född 1868 (okänd far).

Sven Peter drunknade september 1917.

Limhamns Snipa. Farfar Gerhard hade en sådan.

Amartörfiskade och hade Hodda i Södra Fiskehamnen. Hans far deltidsfiskade.

DSC_0022.JPG (2).jpg
DSC_1030.JPG (2).jpg

Båten är på väg att sjösättas efter service (Limhamns hamn). Hemmahamn är Skanör

DSC_1044.JPG (2).jpg
IMG_20160724_105814.JPG (3).jpg
IMG_20160828_153937.JPG (2).jpg
DSC_1284.JPG (2).jpg

Dragörkajen bostäder och i

hamnen båtar. Tidigare

Cementfabriken skymtar i

bakgrunden.

När bron stod klar år 2000 då

behövdes inte några färjor och

nu står där bostäder på kajen

där bilar köade för att köra

ombord på en färja.

IMG_20160724_103439.JPG (3).jpg
Strangatan 50.JPG (2).jpg

Limhamns första höghus blev

klar tidigt 1960 tal.

Ligger på Strandgatan och har

bostäder kontor och hotell.

Bild33.JPG
Bild44.JPG
364746895_1666069740527283_4882347208501428933_n_FyYSN__please_credit[palette.fm].jpg

Tidigt 1900 tal och barn från Rörsjöstaden. Färlagt foto i efterhand.

DSC_0042.JPG (2).jpg
IMG_20170704_223721.JPG (3).jpg

Rörsjöstaden är ett bostadsområde med bostäder med nyromantisk arkitektur. Byggda kring 1900. Först byggdes Sankt Pauli Kyrka.

Kyrkan är en Rundkyrka ritad av Arkitekt Langlet (ritade även Caroli kyrka som nu är avkristnad). Sankt Pauli kyrka är byggt i gult tegel från Lomma tegelbruk. Adress Sankt Pauli kyrkogata.

Malmö Sweden Castlepark (3).jpg
IMG_20180501_115515.JPG (3).jpg

Slottsmöllan ersatte en tidigare mölla som förtördes helt i en brand på 1860 talet. Bostaden för möllaren finns kvar. Men bostaden är klassad som giftig att vistas i.
Mölleplatsen är en omtyckt plats för evenemang och musikkonserter.

DSC_0117.JPG (3).jpg
DSC_1431 (2).JPG
IMG_20180823_154331.JPG
IMG_20180823_160325.JPG (2).jpg
DSC_0860.JPG (2).jpg

Fiskhandel vid Bannérskajen. Ett garveri skymtar, det är klassat som giftigt att vistas i.

Skandinavien år 1593

Gerard De Jodes karta över Skandinavien från 1593.

Kartan är graverad av Joannes och Lucas van Deutecum, några av dom mest kända av alla nederländska gravörer under perioden. Kartan är även detaljerat utsmyckad med segelfartyg och sjöodjur.

Skandinavien.jpg

Danmarks dyraste fred - Sverige och England ville dela upp landet

Bild1.JPG
Bild2.JPG
Bild3.JPG
Bild4.JPG
Bild5.JPG
Bild6.JPG

© 2023 av Anders Dernback

bottom of page