Skökorna i Malmö skulle bära en särskild dräkt som kallades skamdräkt
Lagar kring prostitution under medeltiden.
​
Regler fanns kring var skökorna fick bo och även kring klädsel. Skamdräkten kallades deras klädedräkt.
Skånemarknaden drog till sig denna verksamhet. Bordeller fanns inrättade från år 1335.
​
Kung Hans påbjöd år 1496 att Skökan var tvungen att bära en hätta som var röd och svart. Skökorna i Malmö och Köpenhamn fick inte bo var som helst, utan fick bo i ett tilldelat område i staden.
​
Ute i byarna så man på verksamheten med avsmak. En gift man som blev påkommen med att utnyttja en skökas tjänst kunde bli straffad med piskning. Man kunde även bli förvisad från byn.
Christian II avskaffade tvånget på Skamdräkt som klädsel och det var år 1522.
​
​
​
​
​
​
Dansk rätt från 1683 förbjöd utomäktenskaplig sexualitet, vilket inkluderade prostitution, med fängelse för män och piskstraff för kvinnor.
Från 1815 infördes systemet med reglementerad prostitution i Köpenhamn av stadens myndigheter, där kvinnor som greps för prostitution tvingades registrera sig på en polisövervakad bordell och underkasta sig regelbundna tvångsundersökningar för sexuellt överförbara sjukdomar. Denna verksamhet var först inofficiell eftersom prostitution var formellt förbjuden, men formellt reglerad 1863, och infördes i lagen 1874. Kvinnorörelsen och Foreningen imod Lovbeskyttelse for Usædelighed protesterade mot den reglementerade prostitutionen, vilket ledde till att bordellverksamhet förbjöds 1901, och den reglementerade prostitutionen 1906.
​
Prostitution avkriminaliserades i Danmark 1999. I Danmark rapporteras kvinnliga sexarbetare må dåligt av sexhandeln, och landet arbetar på att få en lag liknande den svenska.
