Malmös
Historia

scroll

Work

BS 004354_Caewx__please_credit[palette.fm].jpg

1588245801-colorized_fv7VY__please_credit[palette.fm].jpg

Svensk historia klicka

Dansk historia klicka

Malmö sida 1 historia

Universitet i Storstad

Limhamns historia

Malmö Historia i bilder

Global Slideshow Library

Skånes historia

danmarkshistorien.dk

Google

Välkommen till denna avdelningen. Här är det tänkt att man kan hitta både bilder, bildspel och små filmer från YouTube. Jag har gjort ett antal video som finns på mina hemsidor. Inriktningen är ämnet historia.

Malmö var grundat redan under 1200 talet och staden har kvar en del spår efter den danska tiden. Den slutade med Roskildefreden år 1658. Danska prägeln med korsvirkeshus hittar man bland annat på Östergatan.

Malmö Museum foto

Några exempel på korsvirkeshus från Malmö

Bildspel Malmö historia

Diedenska huset ligger i Malmö vid Östergatan. Det är granne med Thottska huset. Egentligen borde huset ha kallats för "Niels Roeds gård" efter byggherren på 1620-talet. Niels Roed var ridefogde hos länsherre Sigvard Grubbe på Malmöhus. Bottenvåningens fönster är högt placerade. Nedanför dessa fanns förr utskjutande handelsbodar, en på varje sida om trappan. Denna trappa upp till bottenvåningen är numera försedd med rekonstruerade "bislag". Sådana verandaliknande utbyggen var mycket vanliga i Malmö ända fram till 1800-talet. Bislagen hade förr en viktig social funktion När massmedia i form av tidningar, television och radio ännu var okända var det ute på bislagen som skvallret och nyheterna fann villiga öron. Till Diedenska gården i de gamla Carolikvarteren hörde också det stora Diedenska sädesmagasinet som revs under 1970-talet.

Thottska huset är Malmös äldsta bevarade korsvirkeshus. Det ligger vid Östergatan nära Drottningtorget och är granne med Diedenska huset. Huset genomgick på 1970-talet en våldsam restaurering, vilket innebar att merparten av husets stomme utbyttes mot modernt byggnadsmaterial. Trots detta ger byggnaden en god bild av hur ett rikemanshus såg ut utmed 1500-talets huvudgata i Malmö (se Carolikvarteren). Portbjälken och dörrbjälken mot gatan är originaldetaljer och inskriptioner på dessa berättar att det var den rike Tage Ottesen Thott och hustrun Else Ulfstand som uppförde huset år 1558. På övervåningen finns väggmålningar från byggnadstiden, bland annat Nordens äldsta avbildade kalkon.

Jörgen Kocks hus

Kockska huset är det mest imponerande byggnadskomplexet från Malmös äldre historia. De ståtliga tegelmurarna symboliserar inte enbart 1500-talets Malmöhistoria utan också en stor portion dansk rikshistoria.

Jörgen Kock omtalas som myntmästare för hela Danmark år 1518. Han bodde vid denna tid på Myntergården i Malmö, föregångaren till det nuvarande Malmöhus. År 1522 inköpte han en fastighet mitt i Malmö av Sorø kloster. Denna fastighet låg strategiskt vid korsningen av den stora huvudgatan ”Den lange adelgatan” och stredet som ledde ner till hamnporten och Malmös viktiga skeppsbrygga. Åren 1522–1524 uppförde han sitt alltjämt till stora delar existerande palats. Så mäktig var Jörgen att han efter 1525 förlade Danmarks mynttillverkning till sin egen gård. Detta kunde han göra då stora delar av kvarteret söder om bostadsbyggnaderna ingick i hans tomt.

Av den forna gården återstår i dag tre byggnader. Själv bodde Jörgen och hans hustru Citze i den ståtliga hörnbyggnaden. Till denna hör den mindre salslängan mot Stortorget. Här fanns i bottenvåningen Jörgens banklokal och i ovanvåningen hans privata festsal. Längan utmed Västergatan var ursprungligen uppförd som ett radhus i två våningar, en hyreslänga med tre bostäder. Den östra lägenheten intill hörnhuset ingick i Jörgens privata bostad. Samtliga byggnader har kryssvälvda källare.

Hörnbyggnaden ståtar med en mängd utsmyckningsdetaljer, merparten i dag dock kopior tack vare luftföroreningar. Originalen finns bevarade på Malmö museum. I hörnet ses Jungfru Maria stående på månskäran, bärande Jesusbarnet. Sockeln är daterad 1525. Samma årtal finns över en av vindsluckorna. Över en annan lucka ses Jörgens och Citzes vapensköldar. Liknande sköldar finns hos de två lejon som står på gavelns sidotinnar.

Gården kom efter Jörgens död 1556 att ägas av olika adliga familjer. Fru Tale Ulfstand blev delägare 1595, Holger Jensen Ulfstand 1604, Karen Thott ca 1610, 1624 fru Sofie Ulfstand änka efter Claus Podebusk och senare fru Margrete Ahlefeldt av danska släkten Ahlefeldt. På 1650-talet ägdes gården av slottsskrivaren Rasmus Andersen. Denne deltog i den misslyckade Malmösammansvärjningen 1658 när man försökte återta Malmö till den danske kungen. Han leddes senare ut på Stortorget för att halshuggas, men efter det att några av hans medskyldiga förlorat huvudena benådades han på schavotten.

1770 inköpte handelsmannen Frans Suell gården och gjorde den till sin bostad. Suell skulle komma att bli en av Sveriges rikaste borgare. På sin stora tomt lät han uppföra en tobaksfabrik. Han uppförde i staden också en sockerfabrik och en klädesfabrik; han anlade ett tegelbruk i Lomma och började i stor skala kalkbränning i Limhamn. År 1774 började Suell också anlägga Malmö hamn och han var en av initiativtagare till inrättandet av en stor bank i Malmö.

Efter Suells död kom gården i svärsonen Lorens Kockums ägo och övergick 1825 till sonen Frans Henrik Kockum d.ä.. Denne kom att bli en stor industrimagnat i Malmö och grundade bland annat Kockums Mekaniska verkstad och varv. Denna historiska koppling till gården gjorde att Kockums på 1960-talet inköpte Jörgen Kocks gamla gård och också bekostade den omfattande renoveringen/ombyggnaden av gården.

Adelgatan

Gamla Riksbankshuset

Riksbanksbyggnaden i kvarteret Diskonten invigdes i september 1888. Arkitekt John Smedberg, en av Malmös mest produktiva arkitekter, gjorde ritningarna. Från 1400-talets förra hälft till 1760 låg Malmös rådhus på platsen. Det revs och ersattes med bostadshus och handelsgårdar. Gamla riksbankshuset är byggt i två våningar i en stramt klassicerande nyrenässansstil. Fasaderna är av rött tegel med dekorationer i stuck och puts. Mellan flyglarna tillkom bankvalv och trapphus i början av 1900-talet. Huset är stabilt med bastanta s.k. bremervalv och kraftiga innerväggar, vilket väl passar en riksbank. 1956 lämnade Riksbanken byggnaden och Malmö stadsarkiv flyttade in. Stadsarkivet flyttade ut 1991. Riksbankshuset blev förklarat som byggnadsminne 1995.

Sankt Gertrud

Familjen Bager

Sjöbergska huset

Drottningtorget

Gustav Adolfs torg (i folkmun ofta "Gustav") är ett stort torg beläget i centrala Malmö. Det ligger mellan Stortorget och Triangeln. Väster om torget ligger Gamla begravningsplatsen där många prominenta Malmöbor har sina gravar. Torget är uppkallat efter Gustav IV Adolf som mellan den 11 november 1806 och den 11 maj 1807 residerade i Malmö. Staden fungerade under den perioden som Sveriges huvudstad.

När Malmö blev säte i generalguvernementet som utgjordes av Skåne, Halland och Blekinge efter freden i Roskilde 1658 behövde guvernören Gustaf Otto Stenbock någonstans att bo och verka. Han inrättade sig i det Lochska huset som låg på den nuvarande residenstomten.

Lochska huset kallades senare Kungshuset, och Gustaf Otto Stenbock tog även ett angränsande hus i anspråk. Husen låg vid Stortorget i Malmö. Båda husen var sannolikt byggda i slutet av 1500-talet och låg på den nuvarande residenstomten.

De båda husen sammanslogs redan 1728–30 till en byggnad i funktion av residens för länets högste tjänsteman, landshövdingen. Dagens fasad är ett resultat av en ombyggnad från 1849 med Fredrik Wilhelm Scholander som arkitekt. I dag är det endast den västra volutgaveln samt ett litet så kallat kerubhuvud på den östra gaveln som minner om 1500–1600-talen.

Från november 1806 till maj 1807 styrdes Sverige från Malmö. Kung Gustav IV Adolf bodde med sin drottning Fredrika och tre kungabarn i Residenset vid Stortorget. Med kungafamiljen följde hovstaten och delar av den diplomatiska kåren varför också angränsande byggnader togs i anspråk. I stort sett hela norra sidan av torget disponerades av de förnäma gästerna. I Malmö uppkallades Gustav Adolfs torg efter Gustav IV Adolf, samt Drottningtorget efter drottning Fredrika.

Kung Karl XV avled på länsresidenset den 18 september 1872.

Trekungamötet 1914 ägde mellan den 18-19 december rum på Länsresidenset.

Husarer vid Drottningtorget

Husarer och Regementet Kronprinsens husarer hade förr sina kaserner vid Drottningtorget. Kasernerna är rivna, men den byggnad som var ridhus står kvar. Den kom att få många helt olika verksamheter senare.

Exempel: Vagnsmuseum, saluhall, Restaurang, lokal för försäljning ab bilar, boule bar.

Husarer och regementet flyttades till Regementsgatan där man hade byggt nya kaserner. En stor tegelbyggnad med

rött tegel. Den revs tidigt 1960 tal för byggandet av bl a Malmös första höghus "Kronprinsen" och av byggherren

Hugo Åberg.

År 1927 avtackade man Kronprinsens regemente och de lämnade helt Malmö.

Karl X - statyn

Karl X Gustavs ryttarstaty i Malmö är en ryttarstaty av den svenske kungen Karl X Gustav, skapad av John Börjeson, som står på Stortorget, Malmö. Statyn invigdes den 28 juni 1896 i samband med Slöjd- och Industriutställningen i Malmö. Initiativet till statyn togs av historieprofessorn Martin Weibull och tidningsmannen Carl Herslow.

Potatisåkern

Potatisåkern, ett område som ursprungligen sparades för ytterligare ett, aldrig förverkligat, bostadsprojekt av Eric Sigfrid Persson. Området bebyggdes av MKB och HSB med påkostade flerbostadshus först på 1990-talet. De uppfördes efter en stadsplan av den amerikanske arkitekten Charles Moore som fick uppdraget efter att Malmös byggpolitiker sett och inspirerats av ett bostadsområde i Tegel i Berlin som denne utformat. Husen i Malmö ritades av Moore Ruble Yudell i samarbete med bland annat FFNS. Området är ett av de främsta exemplen på postmodernistisk arkitektur i Sverige. Ett av husen (till vänster i bilden) på Potatisåkern förstördes delvis i en kraftig eldsvåda i november 2007 (en av de värsta bränderna i Malmös moderna historia). Huset återuppbyggdes och ett år efter branden började de boende flytta tillbaka.

Namnet kom av att det var en bit åker där det odlades potatis på.

Charles Willard Moore, född 31 oktober 1925 i Benton Harbor, Michigan, USA, död 16 december 1993 i Austin, Texas, USA, var en amerikansk arkitekt och en av de mest inflytelserika företrädarna för postmodernismen. Moore ritade 1978 Piazza d'Italia för den italiensk-amerikanska kolonin i New Orleans, ett ikoniskt verk inom postmodernistisk arkitektur. Denna torgbildning är färg- och formrik, delvis genom neon och har kolonner, en tempelfasad och en fontän vars vatten rinner ut över en abstraherad karta över Italien. En av triumfbågarna har två kartuscher med avgjutningar av Moores ansikte ur vars munnar det sprutar vatten. Att på detta sätt referera till historisk arkitektur och låna former och motiv hade under den modernistiska epoken (omkring 1930–1980) varit så gott som "förbjudet" inom arkitekturen.

Kerstin Anita Marianne Ekberg, född 29 september 1931 i Malmö, död 11 januari 2015 i Rocca di Papa, Italien, var en svensk skådespelerska. Hon var bosatt i Genzano di Roma söder om Rom i Italien.

Anita Ekberg var dotter till Alva och Gustav Ekberg och växte upp på Östra Fäladsgatan 29 i Malmö. 1951 vann hon skönhetstävlingen Fröken Sverige. Hon kom samma år till USA för att delta i Miss Universum-tävlingen. Hon vann inte skönhetstävlingen, men fick arbeten som fotomodell och på nattklubbar innan hon gjorde filmdebut i Hollywood 1953. Howard Hughes ville att hon skulle byta namn för att Ekberg var för svårt att uttala. Men hon vägrade och menade att om hon blev känd skulle folk lära sig att uttala hennes namn, och om hon inte blev känd spelade det ingen roll.

Ekberg uppmärksammades första gången på film för sin roll i Krig och fred (1956). Ekberg fick dock sina största framgångar i Italien i filmer regisserade av Federico Fellini. Hon är mest känd för rollen som Sylvia i Fellinis Det ljuva livet mot Marcello Mastroianni 1960. Där badar hon i en berömd scen i Fontana di Trevi i Rom. 1987 gjorde hon en minnesvärd roll i Intervista. Hon medverkade aldrig i någon svensk film.

Sankt Petri kyrka

Kyrkan fick sin nuvarande tornspira år 1890 då den ersatte den tornhuv som uppsatts på 1770-talet. S:t Petris orgel från slutet av 1400-talet finns numera på Malmö museum.

Sankt_Petri_kyrka,_Malmö,_interior_from_entrance.jpg

Carl Magnus Nordlindh, född 1768 i Söderköping, död 1825, var en svensk borgmästare.

Nordlindh hade, utan några lärdomsprov, från köpman med kommerseråds titel 1805 blivit borgmästare i Malmö.

Han var även riksdagsman och direktör för Malmö diskont. I egenskap av borgmästare verkade han för ordnandet av fattigvården i staden, för restaureringen av Malmö rådhus och för byggandet av Malmö Teater. Han anlade Rönneholm i Malmö, byggde där det första corps-de-logiet 1796–98 och det nuvarande 1812. Efter Malmö diskonts fall 1817 fick han lämna sina befattningar, dömdes till fängelse och levde efter frigivningen obemärkt.

År 1962 uppkallades Nordlinds väg i Malmö efter honom.

Malmös Energihistoria

Kungsparken år 1900

Kungsparken år 1900

Kungsparken år 1900

Fotot till höger har fått färg i efterhand

Screenshot_20230916-071826_Samsung Internet_oAYEr__please_credit[palette.fm].jpg

Limhamns Saltsjöbad 1920 talet

Här har barnen ställt upp på Limhamns torg. Pojken som står fjärde från höger är min släkting Hilborn. Han är min fars kusin.

Hilborns farfar och farmor Sven Peter och Anna bor 50 meter från platsen han står på. Ett halvhus med adress Tegnérgatan 44.

Hilborns och min släkt är från 1700 talet en rad med husarer. Holger Modig dog trots namnet 1790 i fångenskap i Ryssland och där han

slogs i Gustav III:es Ryska krig åren 1788 - 90. Anna Valfrid min farfars mor hon blev så klart inte husar som sin far Lars Valfrid Holgersson.

I bild halvus från Limhamn med adress

Tegnérgatan 44 för det vita huset.

Det var från början två hus och har i

modern tid slagits samman till ett hus.

Släkten ägde de två husen och vid

sämre tider flyttade man in i det ena

och hyrde ut det andra.

Anna Valfrid Nilsson födde min farfar

Gehard Nilsson år 1895.

Anna hade flyttat från Tygelsjö från

sin far Lars Holgersson (f. 1843).

Han var husar och hade ett soldat-

torp i V. Klagstorp.

Anna blev Prångare (Sillagumma) i

Limhamn. Gift med Sven Peter som

var född 1868 (okänd far).

Sven Peter drunknade september 1917.

Limhamns Snipa. Farfar Gerhard hade en sådan.

Amartörfiskade och hade Hodda i Södra Fiskehamnen. Hans far deltidsfiskade.

Båten är på väg att sjösättas efter service (Limhamns hamn). Hemmahamn är Skanör

Dragörkajen bostäder och i

hamnen båtar. Tidigare

Cementfabriken skymtar i

bakgrunden.

När bron stod klar år 2000 då

behövdes inte några färjor och

nu står där bostäder på kajen

där bilar köade för att köra

ombord på en färja.

Limhamns första höghus blev

klar tidigt 1960 tal.

Ligger på Strandgatan och har

bostäder kontor och hotell.

364746895_1666069740527283_4882347208501428933_n_FyYSN__please_credit[palette.fm].jpg

Tidigt 1900 tal och barn från Rörsjöstaden. Färlagt foto i efterhand.

Rörsjöstaden är ett bostadsområde med bostäder med nyromantisk arkitektur. Byggda kring 1900. Först byggdes Sankt Pauli Kyrka.

Kyrkan är en Rundkyrka ritad av Arkitekt Langlet (ritade även Caroli kyrka som nu är avkristnad). Sankt Pauli kyrka är byggt i gult tegel från Lomma tegelbruk. Adress Sankt Pauli kyrkogata.